Vätgas – en viktig energibärare för EU

Den här veckan äger EU:s vätgasvecka rum i Bryssel. Även om vätgas har funnits på EU:s energikarta en bra stund, står det nu klart att vätgas har fått en mycket mer framträdande position än för bara några år sedan. Den nuvarande energikrisen i Europa och de stigande priserna till följd av Rysslands attack mot Ukraina påskyndar vätvågen och banar väg för en allt viktigare roll för vätgas i den europeiska energimixen.

Vätgas anses vara ett bra komplement till elektricitet. Vätgas kan användas inom ett antal områden; både som kemikalie i industriella processer och vid produktion av e-bränsle, eller som direkt användning av vätgas som bränsle i bränsleceller i bilar, bussar, lastbilar, tåg, båtar och flyg.

EU:s ambition är att bli en stor producent och användare av grön vätgas från förnybara energikällor och därmed minska beroendet av naturgas och andra fossila bränslen. EU:s vice ordförande, Frans Timmermans, var mycket tydlig i sitt tal denna vecka: vätgas står nu högst upp på agendan i EU. Och när det kommer till siffror, så planerar EU att producera 10 miljoner ton grönt vätgas årligen till 2030 och importera ytterligare 10 miljoner ton. För att få det att hända krävs en snabb uteckling, något flera av EU-representanterna påpekade. "Need for Speed" upprepades flera gånger.

Nyligen uppdaterades Alternative Fuels Directive (AFID) från 2013 och uppgraderades till AFIR – Alternative Fuels Infrastructure Regulation, vilket innebär att det blir obligatoriskt för alla medlemsländer att implementera regelverket. Förra veckan diskuterades AFIR i EU-parlamentet och flera parametrar uppgraderades av en stor majoritet av ledamöterna. När det gäller infrastruktur för vätgastransport minskade avståndet mellan vätgasstationerna i EU:s nätverk av stationer från 150 till 100 km. Dessutom flyttades tiden för att uppfylla detta minimikrav från 2030 till 2027. Den sista diskussionsrundan mellan medlemsländerna kommer att äga rum inom kort. Inga större förändringar väntas enligt MP Ismael Ertug, som har lett AFIR genom EU-parlamentet.

Vice vd Timmermans tillkännagav ny finansiering på 3 miljarder euro för vätgasprojekt. Han gjorde också klart att en separat vätgasbank kommer att etableras för att hjälpa till med finansieringen av vätgasprojekten.

På utställningen visades nya BMW iX5 som går på vätgas. BMW uppgav att de nu kommer att börja producera en liten demoserie av denna bil och lovade massproduktion om några år. BMW var tydliga med att det är nödvändigt att ha både batteri och vätgas som bränsle för att säkerställa att alla användningsområden för transportsektorn omfattas. De sade också att AFIR skulle ge biltillverkarna en försäkran om att en infrastruktur skulle byggas över hela Europa.

Så AFIR kanske är trollstaven som behövs för att övervinna det berömda problemet med "kycklingen och ägget" i vätgassatsningen?

Vidare visades den nya lastbilen från Nikola på mässan. Nikola uppgav att de första leveranserna till kunder är planerade till slutet av 2023 och början av 2024 i Europa. Med en tankkapacitet på 72 kg vätgas vid 700 bar kommer det definitivt att finnas ett behov av Hynions nya högkapacitetsstationer.

Trenderna från Hydrogen Week, i kombination med EU:s AFIR, säger oss att en vätgasvåg är på väg och att vätgasinfrastruktur för transportsektorn måste finnas på plats i Europa – och det mycket snabbt. Hynion tar en aktiv del i denna utveckling. Nästa generations stationer som Hynion bygger i Sverige kommer att vara i drift i slutet av 2023–början av 2024. Det är perfekt timing för att möta den ökade efterfrågan på vätgas som de fossilfria lastbilarna och privatbilarna kommer att efterfråga, avslutar Ulf Hafseld, VD för Hynion.